Jaha då har vi haft tjuvar på rummet då, men speciellt smarta var dom ju inte. Det började med att jag skulle gå tillbaka till rummet efter vi hade ätit lunch, men kunde inte komma in för att det var låst. Det var konstigt eftersom vi aldrig låser dörren. Några extranycklar fanns såklart inte, men en av kaptenerna lyckades bryta upp låset på nåt sätt. När jag kom in så såg jag att det var städat och grejen är den att vi städar vårt rum själva sedan typ en och en halv månad tillbaka. Då kom jag på att dom har anställt två till personer till städningen, en kille och en tjej. Jag tänkte inte mer på det för det gör ju inte mig nåt om dom vill städa vårat rum. Men när Peter kom in så kollade han i sin plånbok av nån anledning och upptäckte att 500 peso var borta. I vanliga fall har vi ingen koll på hur mycket pengar vi har eftersom vi i princip aldrig använder pengar, men för några dagar sen så hade jag fått en tusing av Peter och han fick två 500lappar av mig för han skulle ge 500 till killen som lagade båten våran. Femhundringen som blev kvar la han på bordet och där låg den ett par dagar tills han la ner den i plånboken. När han sa att den var borta kunde jag inte riktigt lita på det för jag vet inte hur mycket han har tappat bort den senaste tiden och sen hittat det efter några dagar :) så vi letade igenom hela rummet men den fanns ingenstans. Peter berättade för Monica och hon pratade med de två nya i morse. Killen sa att de hade städat rummet tillsammans och tjejen sa att killen hade städat rummet ensam. Jag var helt säker på att det var killen som hade gjort det, bara för att han verkar så sur och högfärdig, men Monica var helt säker på att det var tjejen för att tjejer i största allmänhet stjäl mer än killar och när jag kom tillbaka efter frukosten i morse så fick jag ju det bevisat. Jag såg nämligen att det fattades hårnålar. Hårnålar är ju vanligtvis något man kan sno ganska diskret, men den här bruden är tydligen inte den skarpaste kniven i lådan. Ni vet att när man köper hårnålar så sitter dom ofta fast på en pappskiva. Den här tjejen hade alltså rivit av skivan på mitten och tagit hälften, hmm inte så svårt att upptäcka. Och att dom sen låste dörren så ingen annan kan komma in…ja…vad säger man? Jag är väldigt mycket emot att kalla folk dum, men i det här fallet så är nog dum det rätta ordet. Ja ja, nog om det.

De här svenska killarna som är här är väldigt trevliga och dom verkar ha så roligt. När man ser kompisgäng som är ute och reser så saknar man verkligen sina egna kompisar. Jag tror Peter blev lite sugen att gå och leka med pojkarna ett tag J När jag såg killarna första gången så tänkte jag ”jaha ett gäng farbröder som är ute och reser” sen fick jag höra att två var lika gamla som oss, en var tre år yngre och dom andra var tre år äldre. Antingen så ser jag och Peter väldigt unga ut eller så lever jag i nån sorts drömvärld där vi fortfarande är 18 år.

Idag har blåsten försvunnit helt. Sköönt. Nä, nu måste jag gå och fördriva dagen.

Kram

De senaste två dagarna har det i princip varit storm här. Det har varit ganska soligt och så, men det har blåst sjukt mycket. Så här mycket har det inte blåst sen vi hade tyfonerna häromkring. Ganska jobbigt att äta i blåsväder kan jag säga. För det första så får man allt hår i munnen, soppan blåser av skeden och salladen svävar iväg till nån annans tallrik :) I dag blåser det också men inte lika mycket. Hoppas det har lugnat ner sig till på måndag när mamma och pappa kommer.

Dom här blåsiga dagarna så har det varit lugnt med jobb för Peter och jag har inte haft nåt att göra i skolan så vi har passat på att gjort lite trekking. I förrgår gick vi en stig vi inte har gått förut. Det var väl inget märkvärdigt med den förutom att vi såg apor!! Vi blev så glada när vi såg dom skutta runt i träden och vi snabbade oss fram kameran, när vi hör att dom börjar skrika och en apa hoppar ner från trädet. Peter ropade ”spring!” och vi sprang som aldrig förr :) och dramatisk som jag är så såg jag bilden på den där tjejen som hade fått ansiktet bortslitet av en schimpans. Jag såg det på msn nyheterna för ett par veckor sen. Jag hann inte riktigt se vad som hände, men Peter sa att det var en stor apa som hade hoppat ner. Eftersom att det var en liten apa med bland dom så trodde Peter att den stora apan såg oss som ett hot och ville jaga bort oss och det lyckades den ju med vill jag lova :) men det sista man ska göra om man ser en apa är iaf att springa :) När vi kom tillbaka till resorten så tog vi ett par öl i eftermiddagssolen och lugnade nerverna.

På kvällen kom Monicas systerson Niklas och hans tjej Emma hit. Dom verkar trevliga. Det är allt jag har att säga om dom än så länge.

I går var vi ju som sagt också ut och trekkade. Då gick vi på en stig som vi gått på förut fast vi fortsatte längre bort. Vi kom då fram på en strand på andra sidan ön. Därifrån kunde vi gå nästan hela vägen tillbaka på olika stränder och lite klippor. Det var skönt för jag blev plötsligt så rädd för ormar. Det är ju torrsäsong här nu så det ligger mycket bruna löv på stigarna och då ar det inte så lätt att se ormarna och har man som mig bara flip flops så blir det liksom lite värre. Så till alla ni som ska komma hit så kan det faktiskt vara en bra idé att ta med ett par gympadojor om ni har lust att gå ut i djungeln.

Nu har det kommit hit 6 killar från Sverige. Två som gör kurs med Peter nu. En av killarna verkar vara lite smått galen. I går gick han ut i djungeln med kängor och nån sorts käpp för att leta ormar!! Han hade tydligen jobbat i både Australien och Afrika med ormar så jag antar att vet vad han gör. Han hittade iaf inga.

Peter skulle vilja säga till Stina som skrev en kommentar för ett tag sen att han såklart kommer ihåg dig och att det var väldigt roligt att höra från dig.

”vad är det för skillnad mellan Gud och en dykinstruktör?”

”Gud tror inte att han är dykinstruktör”

Haha, stämmer såå bra :)

Vad tycker ni om min nya bloggdesign? Det är Peters syster som har gjort den, Sanna Rafstedt. Tack så mycket, den är jättefin! Om ni också är sugen på en ny design så kan ni googla Sannas namn så kommer hennes blogg fram där det står hur man gör om man vill köpa en. Jag köpte en färdig, men man kan också beställa en helt ny där man kan bestämma lite mer själv hur man vill ha den. Nä, nu får det räcka med gratisreklam :p

Jaha, vad har vi gjort sen sist då?... vi hade ett par otroligt tråkiga dagar här. Det var på gränsen till panikångest, vi hade absolut ingenting å göra. Men sen ryckte vi upp oss och åkte till Coron en dag. Där shoppade vi lite, klippte oss och åt pizza mmm, det var längesen. En klippning går på 8 kr här, helt ok pris tycker jag :) Förstår inte varför jag inte gjort det tidigare, det hade behövts kan jag lova. Det kanske tog 20 minuter hos frisören och 15 av dom gick åt till att kamma ut mitt hår! Hon skrattade av lättnad när hon var klar :) Jag skyller på vinden och saltvattnet från båtresan till Coron. Tjejen var rätt så duktig på att klippa. Undra om jag skulle våga färga håret där också?? Hmm…kanske. Jag är såå trött på att vara blond nu.

I går tog vi en sväng med båten våran. Den har stått på land sen det var så blåsigt, så vi tyckte det va dags att ta ut henne på en tur. Vi åkte till vårat vanliga ställe och fiskade och snorklade lite. Ja, det vart väl egentligen mer matande av fiskar än fiskande. Vi kände hela tiden att dom var på kroken, men vi fick aldrig upp nån och när man tog upp kroken efter en stund så var betet borta. När jag hoppade i och skulle snorkla så såg jag att det var massor av små fiskar där under. Dom skulle aldrig kunna äta upp hela kroken, så dom tog väl bara en liten tugga var tills det var slut.

Idag har Peter börjat med en OW kurs. Det kom 12 nya gäster igår + ett gäng idag. Själv har jag legat på piren och solat och badat lite. När jag skulle hoppa i vattnet så såg jag nåt som såg ut som en hummer som låg på botten. Jag var tvungen att hämta Peter och fråga vad det var. Det var nåt som heter mantis shrimp. Dom har tydligen nålar av nåt slag som dom sticker ut och försvarar sig med. Trevligt, trevligt tyckte jag och var väldigt noga med att inte sätta ner fötterna på botten.

Det var allt för den här gången. Nu ska jag gå och plugga lite.

Kram på er!

Idag blev jag både glad och besviken. Det roliga som hände var att Monica och Ulf frågade om jag skulle kunna ta hand om kontoret och gästerna när Monica åker till Danmark. Det är nåt tjafs med uthyrningen av deras hus så hon måste hem och fixa det och Ulf är ju inte den mest serviceinriktade människa jag har träffat så han vill INTE ta hand om gäster och kontorsjobb. Jag längtar jättemycket, men hon har inte bokat nån biljett än så jag vet inte riktigt när det blir.

Det tråkiga som hände var att Peter måste stanna här och göra dykkurser den 13/2-18/2, preciiis då vi hade planerat att åka till Manila. Mina föräldrar och halva Peters släkt kommer ju hit i februari så vi hade tänkt åka allihopa till Manila den 14/2-18/2 innan dom åker hem. Vi har funderat på om det skulle gå att lösa på nåt sätt, men det går verkligen inte. Nu måste jag fundera på om jag ska åka ändå. Hatar ju verkligen att flyga ensam. Borde ju vara van med det vid det här laget, men ICKE! Ja ja, vi får se hur det blir, det är ju alltid kul att åka till Manila.

I dag när vi satt och åt frukost så pratade vi med ett par från Sverige som kom hit igår. Jag tänkte att ”guuud vilken hemsk dialekt dom har” och gissa vart dom kom ifrån…jo, från Sundsvall såklart! Så det är precis så illa man själv låter, men det märker man inte när man är hemma och alla låter likadant. Kul att det kommer lite svenskar hit iaf. Tror det var ca två månader sen det var en svensk här sist.

Dagens citat:

”Jag tycker att det är väldigt osjälviskt av de där små djuren att offra sina liv för att hålla andra djur varma.”

Källa: Ginger Rogers till Gail Patrick iklädd päls

 
Då var man tillbaka från en dag på havet då. Kände att jag behövde bättra på solbrännan lite. Det var också ett trevligt par med på båten. Killen var från Frankrike och tjejen från Schweiz. De var lite som Dileva-typer. De såg inte ut så men de höll på med sånna saker som healing och energiterapi och sånt därnt ni vet. Killen hade varit hos nån känd filippinsk healare nu i tio dagar.

De senaste dagarna har jag pluggat lite och varit i dykcentret och hyrt ut snorkelutrustning, men nu börjar det trappas ner på gäster så nu blir det nog lugnt framöver ett tag. Inte för länge bara hoppas jag.

Igår hade vi besök av en man som kallas Tequila Mike. Han bor här omkring nånstans. Han har bott i Filippinerna i väääldigt många år och under många av de åren så levde han typ på Tequila. Tydligen så är han nån typ av Lord hemma i England. Hans familj sägs vara väldigt rika, men själv verkar han vara pank för han åker till Sverige på somrarna och jobbar.

Peter hade en open water kurs över nyår med en skotsk karl som bor med fru och barn i Manila. Han var så himla trevlig, lite underlig kanske, men väldigt trevlig. En stor teddybjörn, som Ulf beskrev han. Han bjöd iaf in mig och Peter att komma och bo i deras hus i Manila och låna deras bil med chaufför och åka runt i Manila. Det skulle vara kul om vi kunde få tid att göra det nångång. Vi får väl se längre fram.

Dagens citat:

”Jag kände att jag inte haft så bra skjut på flera år.”

Källa: Magdalena Forsberg

Gott nytt år allihopa! Hoppas ni hade en bra nyårsafton. Här började nyårsaftonsdagen med att jag fick vara barnvakt åt två franska barn. De har visserligen aldrig bott i Frankrike, men deras föräldrar kommer därifrån. Just nu bor de i Kina. Barnen pratar flytande franska, engelska (eller ja, amerikanska)och kinesiska! Det är för tillfället också tre andra barnfamiljer här, två skotska som bor i Manila och en polsk som bor i Korea. Så jag är lessen Lena, men när det blir dags för barnbarn så blir det kanske inte i Sverige, för tänk vad grymt det skulle vara att kunna prata tre språk flytande. Barnen som jag vaktade var, Eve 6 år och Emile 8 år och bland de vackraste jag sett, ja om jag inte jämför med min Alex och Olli bolli förståss :) De var så otroligt söta och snälla! Självklart jobbade de lite som modeller också.

På kvällen så åt vi middag sen var det dags för lekar för barnen och även för mig och Peter. Först var det skattjakt. Det var de äldre barnen här som hade anordnat den. En liten gullig tjej som heter Abby valde oss till sitt lag. Alla ni som känner Peter vet ju vilken tävlingsmänniska han är och det visade sig verkligen igår och jag tror att han smittade av sig på Abby också som blev lite kaxig när vi vann, men alla var glada och det vart inga sura miner bland de andra barna så det var ju skönt. Priset var en varsin iste, men eftersom det var barnen som hade gjort tävlingen som betalade för priset så tog jag och Peter inte emot något pris, men det hade de säkert råd med, rikemansungarna :p Peter var också med i lite olika stafetter, men där gick gränsen för mig, jag hade sprungit nog under skattjakten.

Lite senare blev det dags för ”gamlingarna” att dansa. Ulf och Monica är riktigt duktiga på att dansa och har varit med i tävlingar, så det buggades loss ordentligt på dansgolvet. Jag och Peter satt på behörigt avstånd och tittade på. På tolvslaget blev det puss och skål och gott nytt år!

Sist men inte minst skulle jag vilja säga till mina f.d. arbetskamrater på postterminalen att jag beklagar sorgen och jag förstår att det är en stor förlust för er. Ta hand om varann <3

Dagens citat

Problemet med ekorrhjulet är att även om man lyckas springa fortare än alla andra, så är man fortfarande bara en ekorre.

Källa: Lily Tomlin